Utställningen Värmlandsliv visar över 200 föremål ur museets samlingar. Vart och ett av dem bär på berättelser om människor, händelser och platser runt om i länet. Längs den långa väggen in emot mitten finns en tidslinje som visar skeenden från forntid till nutid. Om du vänder dig om hittar du en film som på tre minuter sammanfattar de stora dragen i Värmlands mångskiftande historia. Börja gärna här innan du ger dig ut på upptäcktsfärd bland myllret av berättelser i utställningens fyra teman.
Denna typ av korsett kallas reformliv och var ett plagg som förespråkades av dräktreformrörelsen under andra hälften av 1800-talet. Bildade kvinnor gick i spetsen för kampanjen som syftade till att förändra synen på kvinnors klädsel. Underkläderna kom först i blickfånget eftersom de var fruktansvärt obekväma. De kunde dessutom ändras utan att det syntes tydligt utanpå – även om silhuetten förändrades. Hårda snörningar och valbenskorsetter byttes mot liv med mjukare fjädring.
1800-talet var på många sätt ett bra århundrade för kvinnors rättigheter och möjligheter. Näringsfriheten innebar större möjligheter för kvinnor att utöva ett yrke och försörja sig. Ogifta kvinnor blev myndiga. Folkskolan gjorde att allt fler flickor fick grundläggande utbildning och ett växande antal flickskolor erbjöd även högre utbildning.
Samtidigt gick utvecklingen stundtals i motsatt riktning. Det tidiga 1800-talets empirmode med ledigt böljande klänningar hade ersatts av strama korsetter. Ett nytt borgerligt familjeideal dikterade normer som betonade kvinnors roll i hemmet som fruar och mödrar. Gifta kvinnor stod under sina makars förmyndarskap ända fram till 1921.