Träkistan har tillhört en kvinna som hette Maria och gick i arv till hennes dotter Anna. Båda arbetade som pigor men slutade sina dagar som inhyses fattighjon. Innehållet i kistan ger ledtrådar som berättar om deras liv.

Initialerna MLD på lockets insida stämmer överens med det namn som står skrivet i en psalmbok som låg i kistan: Maria Larsdotter. Hon var född år 1800 och var alltså 20 år när hennes namn målades i kistlocket. Troligtvis började hon då tjäna som piga. När hon var 40 år gifte hon sig med Per Persson och fick dottern Anna. Per var änkeman och hade sedan tidigare sex barn, men han dog innan lilla Anna ens hunnit fylla ett år. Anna växte upp och tog även hon tjänst som piga. Hon använde träkistan som hon ärvt från sin mor och klarade sig ganska bra tills dess att hon i 30-årsåldern blev allvarligt sjuk. Hon levde resten av sitt liv som fattighjon och dog 49 år gammal år 1890.

Att rymma sitt bohag i en träkista var nödvändigt för den som var piga eller dräng. Man fick sova i en liten kammare eller kanske på soffan i köket, och de flesta bytte arbetsplats en gång om året. Att leva så var tänkt som en läroperiod under ungdomsåren innan man skaffade ett eget hem. Under 1800-talet växte dock befolkningen mycket snabbt och andelen som inte kunde äga sin egen gård växte. Allt fler förblev beroende av lönearbete hela livet. För den som inte klarade arbeta var tillvaron mycket osäker. Om släkt och vänner inte kunde hjälpa fick man bo på fattighus eller gå som fattighjon eller tiggare.

I lådorna till höger finns fler föremål som vittnar om det sena 1800-talets förkrossande fattigdom.