Den tidigare disponentbostaden, även kallad John Ericssongården, var ursprungligen privatägd. Här bodde vid 1700-talets slut Långbans första anställda gruvfogde, Johan Yngström, sedermera morfar till det berömda brödraparet Nils och John Ericsson. År 1856 köptes gården in av gruvbolaget, som bildats ett år tidigare, för att användas som tjänstebostad åt chefen för gruvorna.

Disponentbostaden räknas till de bergsmansgårdar som tidigare låg i anslutning till de industriella verksamheterna. Här som på många andra gårdar uppfördes flankerande flyglar, vilka gav gården en viss ståndsmässighet. Därtill var bergsmännens gårdar tidigt rödfärgade, vilket inte var allmänt förekommande förrän mot slutet av 1800-talet.

Huvudbyggnaden uppfördes 1783 i liggande timmer, i ett våningsplan. Taket var till en början belagt med limsten (kalksten). Här fanns vid 1800-talets början sal, två kamrar, kök och förstuga. Byggnaden hade små blyinfattade rutor och gjutjärnsskorstenar. År 1835 byggdes byggnaden på med en halv våning. År 1860 beslutades att huvudbyggnaden skulle byggas ut med två rum på ena gaveln. Skiffertaket tillkom antingen 1835 eller 1860. År 1871 tillbyggdes även den andra gaveln och vid samma tid kläddes timmerstommen med rödfärgad panel.

Ett vykort från 1890 visar att det vid södra tillbyggnaden satt en dörr mot innergården vid det vänstra av de två fönster som finns här idag.

År 2012 upphörde funktionen som bostad, och byggnaden stod tom fram till hösten 2013 då en ombyggnad till café påbörjades, invigt sommaren 2014.

Kontorsflygeln Den norra flygeln på gården uppfördes 1785 med skrivarkontor och gästrum. Vid 1800-talets början fanns här tre rum med eldstad i varje. Yttertaket var täckt med torv. När syskonen Anna-Karolina, Nils och John Ericsson föddes 1800-1803 bodde familjen här i flygeln. Fadern Olof Ericsson var gruvfogde och när svärfadern Johan Yngström avlider året därpå, flyttar familjen över till huvudbyggnaden. Men lyckan blev kortvarig och mycket snart flyttade familjen norrut till Kytthagen, efter att Olof p g a vissa svårigheter slutat sin tjänst i Långban.

Ett år efter att gruvbolaget köpt in John Ericsongården, 1857, flyttade gruvkontoret in i den norra flygeln. År 1864 byggdes denna flygel på med en våning varvid en handelsbod inrymdes i bottenvåningen och gruvkontoret flyttades till den övre. Gruvkontoret låg här fram till nedläggningen. Disponentens rum låg längst in, mot norr.

2009 beslutades att en ombyggnad av nedervåningen till en uthyrningsbar lägenhet skulle påbörjas med medel från försäljningen av Katrineforsladugården.

Uthusflygeln Den södra flygeln, ursprungligen uppförd 1798 som drängstuga och brygghus, var vid 1800-talets början en byggnad i två våningar med svalgång och inredd med tre bodar på vardera våningsplan. 1928 uppfördes en rekonstruktion av den ursprungliga flygeln sedan denna förstörts vid en brand året innan.

Stallet Stallet på gården var vid början av 1800-talet stort nog för att rymma fyra hästar. Stallets tak var täckt med torv. Runt 1870 skall ett ny nytt stall uppförts på samma plats som det förra.

Ladugården/ Kalas salen Ladugården är enligt en vindflöjel ovan porten till logen uppförd 1904. Vindslogen är en stor öppen vind med trägolv och två lägre skiljeväggar som delar upp rummet i tre delar. I bottenplanet är en stor festlokal inredd, ”Kalassalen”, vilket skedde i mitten av 1980-talet i samband med att gästgiveriverksamheten kom igång i stallet.